Tillbaka till ruta ett

I går var det jordbävning i San Jose. 6.1 på Richterskalan. Marken darrade här i Jaco också. Men det märkte jag ingenting av då jag tog en välförtjänt tupplur.

Nu har jag flyttat tillbaka till Casa de Leones igen. Huset med den gravida hyresvärdinnan. Här är det brokigt, trångbott och kollektivt.

Vi har lärt den colombianska ingengören poker så nu sitter han 6 timmar om dagen inne hos oss och spelar enbordsturneringar à 50 cent och röker sin pipa. Den maninska amerikanska kampsportaren springer ofta in och är manisk och den gravida hyresvärdeinnan försöker ständigt med hot och smicker få oss att utföra sysslor i hushållet.

En rätt välkommen kontrast till lugnet nere vid stranden med hundarna. Vi får se hur länge jag håller ut denna gång.

Jag valde alltså att inte förlänga konraktet till det herrelösa hundarnas hus ytterligare en månad. Så nu ligger alla möjligheter öppna. Antingen fortsätter jag min resa på egen hand i Costa Rica alternativt USA. Eller så reser jag till Brasilien och möter upp husbåtsägaren Ulf som är där och lär ut kreativt tänkande till ungdomar från slummen. Eller så stannar jag ytterligare en tid i Jaco, där allt finns som jag egentligen kan önska mig.

Hursom kommer jag befinna mig på resande fot åtminstonde januari ut, därefter kommer jag att planera min hemresa.



Den colombianska ingenjören och hyresvärdinnan. Det är han som ligger närmast till hands att vara chaufför till San Jose alternativt barnmorksa vid den nära förestående födseln.



En episk bild vid ett sällsynt bad



Hund söker hem.